Riksomfattande protester skakar Frankrike; regeringen fördömer våld från extremvänstern | NTD NYHETER

Våldsamheter bröt ut över hela Frankrike den 17 oktober, vilket kastade en skugga över de massiva protesterna från studenter, fackföreningsmedlemmar och aktivister från rörelsen ”Gula västarna” och ledde till hundratals gripanden och omfattande skador i flera större städer.

Inrikesminister Laurent Nuñez uppgav att cirka 550 000 personer deltog i 110 demonstrationståg över hela landet, varav ungefär 110 000 i Paris. Arrangörerna, däribland fackförbundet CGT (General Confederation of Labour) och studentgrupper, uppskattade deltagarantalet till ett högre antal, nämligen cirka 800 000.

Många av demonstrationerna, som inleddes fredligt, urartade till upplopp. Sammanstötningar, bränder och plundring utbröt i Paris, Lyon, Marseille, Bordeaux, Limoges och andra städer.

I Paris satte polisen in tårgas efter att upploppsmakare kastat fyrverkerier, gatstenar och andra föremål mot poliserna. Bilar och sopkärl sattes i brand, samtidigt som butiker plundrades i områdena kring République och Boulevard de Sébastopol.

Våld rapporterades även utanför huvudstaden. Vissa demonstranter trängde sig kortvarigt in i stadshuset i Marseille, medan en turistbyrå i Lyon fattade eld.
I Limoges sattes stadshuset i brand och drabbades av omfattande skador.

Myndigheterna rapporterade även om attacker eller inbrottsförsök mot regeringsbyggnader och polisstationer i städer som Bordeaux, Lille, Calais och Brest.

Nuñez uppgav att cirka 400 personer hade gripits i hela Frankrike och påpekade att de flesta av de gripna var vuxna.

Regeringen fördömer våldet

Premiärminister Sébastien Lecornu försökte göra åtskillnad mellan fredliga demonstranter och de som bär ansvaret för våldet.

En stor del av våldet, sade han, begicks av grupper på den yttersta vänstern, tillsammans med opportunistiska plundrare som anslöt sig till oroligheterna.

”Grupper på den yttersta vänstern har iscensatt våld i flera franska städer; brottslingar har anslutit sig för att plundra och förstöra”, skrev Lecornu i ett inlägg på X riktat till grupper som han anklagade för att försöka utnyttja oroligheterna inför Frankrikes presidentval 2027.

”Vi kommer inte att låta oss skrämmas. Ingen kommer att tvinga igenom sin politiska agenda genom våld.”

Lecornu uttryckte också sitt stöd för de poliser och gendarmer som satts in på plats, vilka han sade hade ”utsatts för våld av extrem intensitet”.

President Emmanuel Macron fördömde också attackerna samtidigt som han försvarade rätten till fredliga demonstrationer.

”Det finns ingen plats för våld i vår republik”, skrev Macron på X. ”De som vandaliserat egendom, attackerat myndighetskontor och företag, och till och med plundrat våra rådhus kommer att åtalas och straffas.”

Macron tillade att landet skulle stå enat mot dem som ”sår kaos” och stör fredliga demonstranter.

Lördagens oroligheter inträffar samtidigt som Macron går in i de sista månaderna av sin presidentperiod och Frankrike förbereder sig för ett presidentval i april 2027, där ekonomiska påfrestningar och missnöje med den offentliga sektorn i allt högre grad präglar den politiska debatten.

Studentprotester smälter samman med ilska över levnadskostnaderna
Demonstrationerna den 17 oktober förenade flera strömningar av missnöje som hade byggts upp under veckor.

Gymnasie- och universitetsstudenter har protesterat sedan mitten av september mot lärarbrist, överfulla klassrum, förfallna lokaler och andra problem inom utbildningssystemet.

Våldet under dessa protester skylldes också på extremvänsterelement, och det extremvänsterpartiet France Unbowed (LFI) anklagades av regeringen för att ha kapade rörelsen för sin vänsterpolitiska sak.

Under dagarna före den 17 oktober anslöt sig även fackföreningar, arbetare och aktivister med kopplingar till Frankrikes ”Gula västar”-rörelse till uppmaningarna om landsomfattande demonstrationer.

Gula västarnas rörelse uppstod först 2018 med anledning av bränsleskatter och levnadskostnader, innan den utvidgades till en bredare protest mot ekonomisk ojämlikhet och president Emmanuel Macrons regerings politik.

I år har förnyad ilska över högre priser på bensin, livsmedel och energi bidragit till att återuppväcka en del av dessa missnöjesfrågor.

Fackförbundet CGT stödde lördagens demonstrationer med krav på högre löner och pensioner, lägre priser och bättre offentlig service.

#frankrike #demonstrationer #studenter #svenska_undertexter

Se mer: https://ntdtv.se/