Kinas före detta premiärminister Zhu Rongji har avlidit blev 97 år gammal | NTD NYHETER

Kinas före detta premiärminister Zhu Rongji avled den 12 augusti i Peking, 97 år gammal.

Zhu Rongji, som mellan 1991 och 2003 successivt innehade posterna som vice premiärminister och premiärminister i Kinas statsråd, var en mycket inflytelserik figur – en så kallad "economic iron fist" personlighet – i Kinas reform- och öppningsprocess.

De stora reformer som han ledde under sin ämbetstid lade den institutionella grunden för Kinas snabba ekonomiska tillväxt under de följande decennierna, även om hans reformer också medförde höga sociala kostnader och långsiktiga problem.

Han omstrukturerade ”reformen av skattefördelningssystemet” mellan centralregeringen och de lokala myndigheterna, vilket avsevärt ökade de centrala skatteintäkterna. Detta skapade den finansiella grunden för den efterföljande infrastrukturutvecklingen och den makroekonomiska regleringen.

Genom att övervinna motstånd från inhemska konservativa krafter och intressegrupper lyckades han driva igenom Kinas anslutning till WTO 2001, vilket inledde Kinas två decennier långa guldålder som ”världens fabrik” och drev på en explosiv tillväxt inom utrikeshandeln.

Hans reformer medförde dock också enorma kostnader för vanliga medborgare och lokala myndigheter. Till exempel utsattes de lokala myndigheternas finanser för stora påfrestningar, och tiotals miljoner arbetare vid statliga företag förlorade sina jobb. Dessutom förvandlades bostäder, hälso- och sjukvård samt utbildning till ”tre stora bördor” som tyngde vanliga medborgare, vilket ökade den sociala inkomstklyftan.

Incidenten den 25 april

Även om den ekonomiska omstruktureringen utgjorde kärnan i hans officiella ansvarsområde, var Zhu också känd för sitt pragmatiska hanterande av händelsen den 25 april 1999.
Händelsen, som rörde Falun Gong, var den största kollektiva folkmässiga protestaktionen under det kommunistiska systemet sedan protesterna på Himmelska fridens torg 1989. Tack vare Zhus ingripande uppnåddes under en kort tid en konstruktiv dialog mellan myndigheter och medborgare.

Falun Gong, som grundades av Li Hongzhi 1992, lockade snabbt ett stort antal utövare tack vare sina hälsofördelar. Men när antalet utövare översteg antalet medlemmar i Kinas kommunistparti (KKP) började den officiella och akademiska inställningen till Falun Gong att förändras.

I mitten av april greps 45 utövare i staden Tianjin efter att de protesterat mot en tidningsartikel som uttryckligen kritiserade Falun Gong.

Den 25 april samlades över 10 000 Falun Gong-utövare nära regeringens klagomålskontor i Peking för att lämna in en petition.

Den dagen träffade Zhu representanter för Falun Gong-utövarna och gick med på deras krav: att frige de utövare som frihetsberövats i Tianjin, att skapa en relativt avslappnad miljö för utövandet och att tillåta publicering av relaterade böcker.

Trots det till synes fredliga utfallet skickade händelsen dock massiva chockvågor genom KKP:s centrala politbyrå.

Jiang Zemin, dåvarande generalsekreterare för KKP och Kinas ledare, kände extrem chock och oro över att tusentals människor lämnade in en petition utan förvarning.

På kvällen den 25 april skrev Jiang ett brev till politbyråns ständiga utskott, där han betonade att Kinas kommunistparti måste ”besegra” Falun Gong.

Enligt boken The Real Jiang Zemin föreslog Zhu vid den tiden: ”Låt dem utöva.” Jiang kallade honom ”alltför politiskt okänslig” och ”förvirrad” och kritiserade till och med Zhus ståndpunkt för att ”orsaka partiets och nationens undergång”.
Därefter blev Jiangs och KKP-regimens politik gentemot Falun Gong plötsligt mycket repressiv.

I juli samma år tillkännagavs officiellt ett förbud mot Falun Gong, vilket ledde till frihetsberövande, förföljelse och påtvingad organskörd från otaliga utövare – en förföljelsekampanj som fortsätter än i dag.

Engelska.



#kina #zhurongji #premiärminister #svenska_undertexter

Se mer: https://ntdtv.se/