Specialserie (Del 8): Infiltration i väst (Del 2) | Hur kommunismens spöke styr världen

Innehåll
3. Från New Deal till den progressiva rörelsen
4. Kulturrevolution i väst
5. Fredsrörelsen och medborgarrättsrörelsen
3. Från New Deal till den progressiva rörelsen
På torsdagen den 24 oktober kraschade New York-börsen. Krisen spred sig från finanssektorn till hela ekonomin, och inga av de stora industriländerna i väst klarade sig. Arbetslösheten drabbade som mest upp till en fjärdedel av USA:s befolkning och det totala antalet arbetslösa översteg 30 miljoner.
Bortsett från Sovjetunionen sjönk industriproduktionen i de stora industriländerna med i genomsnitt 27 procent. I början av 1933, med 100 dagar kvar till Roosevelts tillträde, lades många förslag fram för att lösa krisen.
Politiken ökade den statliga interventionen i ekonomin, och stora reformer röstades igenom: Kongressen antog Emergency Banking Act, Agricultural Adjustment Act, National Industrial Recovery Act, och Social Security Act.
Roosevelts så kallade ”New Deal” tog i praktiken slut i och med att andra världskriget bröt ut, men många av de institutioner och organisationer som kom fram under perioden har fortsatt att forma det amerikanska samhället fram till idag.
Roosevelt utfärdade fler presidentordrar än det totala antalet sådana dekret som hittills utfärdats av alla presidenter under 1900-talet. Ändå föll inte den amerikanska arbetslösheten under tvåsiffriga tal förrän kriget bröt ut. Den verkliga effekten av New Deal var att den amerikanska regeringen började tillämpa hög beskattning, ha en stor statsapparat och ekonomisk interventionism.
I sin bok ”The Big Lie: Exposing the Nazi Roots of the American Left” från 2017 hävdar den konservative tänkaren Dinesh D’Souza att National Recovery Act, själva hörnstenen i New Deal, i praktiken innebar slutet för den fria amerikanska marknaden.
Enligt FDR's Folly, en bok från 2003 av historikern Jim Powell, förlängde New Deal den stora depressionen snarare än fick ett slut på den: Social Security Act och arbetslagar ledde till ytterligare arbetslöshet, medan höga skatter drabbade de friska företagen och dess likar.
Ekonomen och Nobelprisvinnaren Milton Friedman håller med Powell, och skriver: ”Powell demonstrerar bortom skuggan av ett tvivel att New Deal försvårade återhämtningen från tillbakagången, förlängde och förvärrade arbetslösheten, och banade väg för en statsapparat som lade sig i allt mer och blev allt dyrare.”
